you can't hold on to something that doesn't want to stay

Nyårslöfte:

No more Mr.Liar.
 
Har jag hållt det? Nej. Redan nyårsnatten bröt jag det. Jag kan inte hålla mig ifrån honom. Varenda liten millimeter av mig vill ha honom. Jag vet inte varför jag fortsätter pina mig själv? Han har fortfarande inte gjort slut med sin flickvän och jag har sagt 100 gånger på dessa 14 dagar detta året har varat att jag inte träffar honom mer om han inte gör slut.. Ändå bryter jag det gång på gång. Han var här nyss, i 10 min. Mindblowing sex, som alltid. Efteråt kommer ångesten och jag typ börjar lipa. När han gått såklart. Är det såhär mitt liv ska se ut? 
 
 

det är nog dags att börja blogga igen

varför gör jag det här mot mig själv? i över 9 månader har jag träffat/legat/hållt på med Mr Liar across the street. Jag har berättat om honom innan, det är douchebagen som har sambo men som gång på gång säger att han ska göra slut. Hela jävla sommaren & hösten har han sagt att han ska göra det. Men jag vet ju, han kommer aldrig göra det. Han är för feg för att lämna tryggheten, annars skulle han ju redan gjort det. & varje gång han är här svär jag att det är sista gången. Ändå kan jag inte låta bli. För de 20-30 minuterna han är här, så får jag tillfällig inre frid & kan för bara några minuter låtsas att det bara är vi två. Jag fattar inte att jag fortsätter utsätta mig själv för detta. Men jag kan inte låta bli. Jag har ändå under det senaste halvåret träffat ca 6 killar (legat med 2 av dem) & ingen har det blivit något mer än träffats några gånger, sen har han visat sig inte känna att de skulle bli något och så har vi inte hörts mer.....
 
Senaste "smällen" kom i söndags, träffat en kille i ca 1½ månad -inte rört varann/kyssts ingenting- & sen helt plötsligt "var han inte ute efter något seriöst & kände inte att de var rätt". Nehepp, & vad gör jag då? Det är klart jag går tillbaka till Mr Liar igen & tröstar mig & så är vi tillbaka i spelet. För det är allt det är. Jag är bara något han kan rymma bort till några minuter & få ligga lite & slippa alla förpliktelser som man har gentemot en flickvän. Det är väl därför han fortsätter träffa mig, för han vet att han får mindblowing sex utan att jag kräver någonting över huvudtaget mot honom, han undviker bråk och annat vardagstjafs. Ändå har jag vart på honom tusen gånger angående henne & att det här inte kan fortsätta. Ändå sitter jag här nu & han gick för 20 minuter sen. "jag önskar jag kunde stanna, men ska upp tidigt imorgon" aah visst hörru, som om jag inte fattar ? När ska jag sluta släppa till för frestelsen av det bra sex vi faktiskt har ? när ska jag inse att det inte är värt känslan efteråt, när han har gått. Som en jävla hora känner jag mig. Jag har tänkt på det många gånger, undrar om det är pga honom jag inte kan hitta någon seriöst? för att jag är så jäkla fixerad vid honom? Jag förtjänar fan bättre än såhär, jag är så mycket bättre än detta. Mitt nyårslöfte är ett enda; att bli fri. Jag ska fan bli fri från honom.
 

Förstår om ingen orkar läsa, men om någon gjort det, lämna en kommentar please....

här händer inte mycket

vet inte varför jag inte uppdaterar längre faktiskt.. jag saknar att skriva av mig. Så mycket har hänt det senaste! 

I still miss you

kan bara liksom inte riktigt helt släppa honom, mitt ex. Har fått upp ögonen för en godbit som jag ser varje dag, så det är väl alltid något. Men så fort jag sitter här själv, så är tankarna på mitt ex....

dåligt

riktigt dåligt med uppdatering har det blivit här det sista. Har så mycket med skolan.. Träningen går bra, jag har fått in bra rutin på den faktiskt, snittar 5 dagar ungefär. Dessutom börjat öka vikterna, för att se om det går att få tydligare muskler osv.. Är det några som läser fortfarande ? :) 
 
 

NO!

you don't wanna die;
you only want to be saved.

går sönder.
 

panik

Har träffat en kille som är en kompis till min kompis två gånger. Vi har varit hemma hos mig & kollat film och lagat mat. Han verkar vara en snäll kille och sådär. Men idag när han frågade mig (över sms) om vi skulle gå ut och käka och bio på söndag - fick jag panik. Totalpanik. Kändes som jag blev intryckt i ett hörn och inte kunde komma därifrån. Jag vet inte varför jag reagerar på detta sättet?  Varför fixar jag inte en riktig "dejt" ? För det är inget fel på honom, men bara det att jag får fetaste paniken... Jag kanske ändå inte är redo att träffa killar seriöst ändå? Ni har alltid något att säga så snälla kom med råd, för jag vet varken ut eller in....

känner mig schizo

typ. När jag läser mina inlagg, ena stunden om Mr S sen om The X. Jag vet inte om jag tänker på Xet pga av att jag ser massa bilder på honom som hans nya tjej lägger upp, eller om jag faktiskt inte har kommit över honom, fastän jag trodde det. Jag pratade med en vän igår om honom och till slut kom vi fram till att jag inte har glömt honom, eftersom jag fortfarande tänker så mycket på honom. & det blir inte bättre, jag känner mig nedstämd & deppig så fort jag är hemma från skolan igen. Vet inte om det kanske också beror på att det är höst & jag vet vad som pågick för exakt år sedan. Det var väl här exakt i dagarna för 1 år sedan jag flyttade ifrån honom. 
 
 
 
Jag är så förvirrad, jag behöver någon att prata med. Jag vet inte vart jag ska ta vägen..... 

herregud

det gör fortfarande ont har jag upptäckt de senaste dagarna. Saken blir inte bättre av att han verkar vara lycklig nu, med sin nya tjej. Hade gjort vad som helst för en enda dag till. 

fläsk

Fattar inte vad jag sysslar med. Tränar bra & äter nästan bra, bortsett från att jag kan sitta och trycka i mig typ 10 flatbröd (nivet såna där supertunna) med mjukost EFTER jag ätit min middag, som var supergod, nyttig och låg på kolhydrater. Funderar på om det är själva grejen att jag drar ner på kolhydraterna på kvällen som gör att jag blir sån här?? Är det någon som har något tips? 

Jag tror faktiskt det räcker nu.

I'm not even upset, hurt or angry anymore.
I'm just tired.
I'm tired of putting in more effort than I receive.
I'm tired of holding on for nothing.
I'm tired of believeing all your lies.
I'm tired of you proving me wrong every time.
I'm tired of getting my hopes up and being disappointed again. 
Det känns bara inte rätt med Mr S. Jag har bara en känsla av att han ljuger ändå. Han skulle kommit hit både i fredags & i lördags men det gjorde han inte. Han bara snackar så jävla mycket skit så jag orkar inte. Jag ska bli av med dem känslorna jag har för honom och avsluta honom. Jag är så done. För sista gången. Han tar mer energi än han ger. Imorgon är en stor dag för mig. Skolan börjar. Jag ska tillbaka i skolbänken för andra gången & håller alla tummar att det ska vara rätt denna gången. 
 
 

something changed today

Mr. S....vet inte egentligen vad jag ska göra. Vet inte om han är ärlig eller inte. Men jag har levt i förnekelse tydligen, för idag blev det ganska uppenbart att jag har känslor för honom. För Mr Douchebag, Mr Liar. Han har trouble skrivet rakt i pannan ju.... & idag fick jag klart för mig att han känner något för mig med, att han faktiskt bryr sig om mig. Sen om han är ärlig eller inte, det är en annan femma... Vet inte hur jag ska göra. Jag är jätteförvirrad. På något konstigt sätt är han helt plötsligt killen jag vill äta långa frukostar på lördagsmorgonen med & söndagsmysa med i soffan & fan vad jag spinner på här, vad händer med mig ????? Detta är inte bra! 
 
 
 
 

trouble is a friend

Var hemma & skulle överraska familjen, kanske sitta & prata lite med pappa. Kommer hem & ser direkt på hans ögon att det inte stämmer. Jahapp, here we go again. Han har börjat dricka. Igen. Återfall # 2. Denna gången lyckades han hålla sig nykter i 4 månader. Stannade knappt en timme pga att jag blev så besviken. Visste att jag hade rätt. Hade nämligen misstänkt detta ett tag & det bevisar ännu en gång att jag ska lita på min magkänsla.

you tell me nothing but lies

Nu är det DONE. Helt slut. Jag lovar. Jag trodde Mr S hade slutat med sitt ljugande & äntligen börjat tala sanning. Men nej. Jag är så sugen på att skriva till henne att hon kan få smsbevis på att han är trogen mot henne, men jag vet inte vad jag ska tjäna på det...

chasing

I feel like one of those people who are so freaking miserable that they can't be around normal people. Like I'll infect the happy people. 

Så less på allt ibland. Boys are stupid. 

Dags för Mr.L att visa intresse. Tänker på honom konstant, hatar det. För jag skulle inte engagera mig i känslor mer. 
How when we're together, I never want it to end; It'd be easier if I didn't feel this way, 'cause there are a million reasons why we shouldn't work. But even though I know that, I really hope that we will. 




& som om det inte vore tillräckligt så har jag börjat tänka på min barndom & allt med min pappa. Tror det är dags att söka psykologhjälp.. 

Följ min blogg med bloglovin

Om

Min profilbild

Skinnylove

Min anonyma blogg om vägen till skinny. Försöker absolut inte hetsa någon annan till äs.
startvikt:57kg
56kg[x]
55kg[x]
54kg[ ]
53kg[ ]
52kg[ ]
51kg[ ]
50kg[ ]
49kg[ ]
48kg[ ]
mail: skinny_love@live.se
RSS 2.0